Äldre inlägg

Unga seglare

Skapad av Johan Sandevärn ons, augusti 04, 2010 15:59:09

Läste i D.N. att fjortonåriga Laura Dekker från Holland har nu fått klartecken till att ge sig ut för att slå rekordet för yngsta person som seglat runt jorden på egen hand non-stop. Tidigare i år tog sextonåriga Jessica Watson från Australien hem rekordet medan sextonåriga amerikanskan Abby Sunderland misslyckades med sin världsomsegling efter ett masthaveri i Indiska Oceanen.

Laura Dekker försvann i slutet av förra året efter att ha blivit stoppad av myndigheterna från att förverkliga sin dröm och blivit satt under uppsyn av socialen. Nu är hon tydligen igång igen och har nu fått myndigheternas medgivande. Seglatsen skall ske i en elva meter lång segelbåt påbörjas i Portugal. Avresedatumet är ännu inte satt.

Två saker är defenitivt förundransvärt. Först och främst att dessa unga tjejer vågar ta för sig i en mansdominerad värld som vi ofta får höra. Förhoppningsvis kan detta bidra till att fler tjejer får upp ögonen för segling. För det andra är det verkligen förundransvärt hur föräldrarna till dessa tonåringar vågar släppa iväg sina barn på sådana strapatser. Hur tänker dem, ser de verkligen barnens bästa framför sig eller är det jakten på berömelse som hägrar?

Hur som helst kommer jag följa den fortsatta historien med stort intresse. För den som också vill följa Laura Dekkers segling klicka här.

Ensam med havet

Skapad av Johan Sandevärn tis, augusti 03, 2010 11:31:51

Att segla runt jorden av Gunnar Syrén var ingen höjdare och jag läste egentligen bara några sidor innan jag gav upp. Boken var otroligt torr, avromantiserande och tog bort mycket av spänningen kring långsegling. Istället blev var det mycket metodiska beskrivningar. Antagligen var det för att jag inte kunde känna igen mig överhuvudtaget. De böcker jag läst som jag har uppskattat (i alla fall något så när) har jag kunnat identifiera mig med författaren eller huvudpersonen. I Alla sa vi skulle dö kunde jag identifiera mig med seglarnas ålder och utgångspunkt i livet. I 100 000 sjömil med Suzie II kunde jag identifiera mig med Ulf eftersom han råkat ut för en olycka som förändrat hans liv och jag kände igen den rasade självkänsla som Ulf beskriver efter olyckan, även om jag kom lindrigare undan. Milo Dahlmann kunde jag egentligen inte riktigt identifiera mig med heller och jag hölls endast intresserad pågrund av att kvaliteten på texten var förhållandevis bra. Gunnar Syréns bok kunde jag alltså inte identifiera mig med och jag lade den åt sidan. Istället började jag läsa Ensam med havet av Sebastian Näslund som ensameglar sin hemmabygda segelbåt Arrandir på fyra meter och jag slukade den.

Ensam med havet är den bästa av böckerna om långfärdssegling jag läst ännu, mycket beroende på att jag kunde identifiera mig med Sebastian som person. Jag delar många av de egenskaper han tröttnat på och givit sig av för att utmana. Dessutom var boken mycket välskriven och släppte läsaren in på författarens liv mycket närmare än vad de andra gjort. Dock är inte seglingen det viktigaste för Sebastian utan det är det utmaningarna kring det sociala mötet han egentligen givit sig av för att utmana. Det är kanske detta som gör boken bra. Det är inte bara beskrivningar av etapper och händelser, utan också många möten och reflektioner kring dessa. Eftersom Sebastian seglade själv får också läsaren inblick i detta och mycket av handlingen går inte åt att beskriva samarbetsproblematik som de andra böckerna har gjort. Hur som helst så var den mycket läsvärd.

Nu har jag igen slut på böcker om långfärdssegling. Jag vill egentligen läsa i huvudet på en långfärdsseglare men den verkar ha försvunnit från stadsbiblioteket. Jag får se vad jag hittar.

Djupa hav, ytliga reflektioner

Skapad av Johan Sandevärn fre, juli 30, 2010 15:38:20

Min dröm om havet med Milo Dahlmann är utläst. Boken var betydligt bättre än 100 000 sjömil med Suzie II som blev rätt ensidig och egentligen bara tog läsaren från plats till plats med korta beskrivningar av diverse händelser. Milo Dahlmann böjd på lite djupare innehåll även om läsningen många gånger påminde om Gunnar Stålbrands bok. De djupare partier som boken bjöd på påminde mig också mycket om den i Alla sa vi skulle dö. Det var mycket reflektioner om samarbetssvårigheter ombord samt människans negativa påverkan på miljön. Även här kändes dessa reflektioner och slutsatser på gränsen till kliché, eller är jag för allmänbildad för att utmanas?

Nästa bok i högen blir Att segla runt jorden av Gunnar Syrén. Jag har nu inga förväntningar alls på den boken som antagligen kommer påminna väldigt mycket om Gunnar Stålbrands. Huruvida böckerna är bra och utmanande är förstås en fråga. En sak står dock klart, jag lär mig en hel del nyttigheter som visserligen inte kommer komma till användning förens en eventuell världsomsegling, men i alla fall.

Många frågor

Skapad av Johan Sandevärn ons, juli 28, 2010 18:22:39

För tillfället avverkar jag fler böcker än jag avverkar sjömil. Här om dagen läste jag ut Alla sa vi skulle dö och var därför tvungen att kila till biblioteket och leta upp en ny eftersom min leverans från CDON ännu inte kommit. Jag hade planerat att låna I huvudet på en ensamseglare av Olle Landsell. Den stod tyvärr inte att finna på hyllan trots att bibliotekets katalog indikerade det motsatta. Istället hittade jag flera andra.

Nyligen läste jag de sista sidorna i 100 000 sjömil med Suzie II av Gunnar Stålbrand som skrivit ihop en sammanställning av långfärds seglaren Ulf Petersons seglatser med segelbåten Suzie II. Ulf Peterson råkade som ung man ut för en trafikolycka som förändrade hans liv radikalt. Nedslagen av livets plötsliga riktändring ger han sig iväg på en seglats som tar honom runt Jorden och innan han hittas död i sin båt (antagligen en oturlig snubbelolycka i kombination med hans epilepsi) 18 år senare har han lagt 100 000 sjömil bakom sig.

Jag har än så länge avverkat två böcker om långfärdssegling och jag börjar se en annan trend av den rosendoftande värld jag introducerats till genom att läsa diverse bloggar. Alla sa vi skulle dö och 100 000 sjömil med Suzie II har förvisso båda bjudit på många solskenshistorier men de har också mycket handlat om de stora faror och problem som väntar ute på haven. Stora delar av Gunnar Stålbrands bok beskriver hur Ulf Peterson kämpar mot stormar, vågor och olyckor. Till slut blir strapatserna så många att jag nästan blir trött på att läsa om dem.

Denna nya värld gör mig förstås fundersam och eftertänksam. Vad har jag egentligen gett mig in på utan att ens ha köpt en båt? Hur skulle jag klara av vågorna, de kraftiga vindarna och skador? Skulle jag kunna se döden i vitögat och inte ge mig hän åt dödsångesten för att ge upp med en gång, och hur är det egentligen med sjösjukan? I Alla sa vi skulle dö har långfärdsseglaren Kajsa Björn sådana stora problem med sjösjukan att hon inte gör något annat än att hänga över relingen stora delar av resan. Det går så långt att den övriga besättningen oroar sig för att hon skall stryka med av vätskebrist.

Dessa frågor snurrar i detta nu genom mitt huvud när jag kastar mig över nästa bok. Boken Min dröm om havet är skriven av Milo Dahlmann som är den första kvinnliga svenska ensamseglaren att korsa Atlanten.

Hur kommer nu min besatthet att te sig? Kommer jag bli avskräckt av dessa historier och bestämma mig för att stanna hemma och följa andras äventyr på kammaren? Det återstår att se. Under tiden läser jag vidare och trånar över segelbåtar på diverse begagnatsajter.

Go small, go cheap, go now!

Skapad av Johan Sandevärn tis, juli 27, 2010 10:46:12

Helgen är slut och jag är åter tillbaka på ett tomt kontor trots att halva sekretariatet är tillbaka efter semestern så är denna del stationerad borta på kansliet i Karlskrona.

Det har varit en mycket trevlig helg med god mat, dricka och umgänge. Festivalen har trots mina fördommar varit riktigt trevlig. Då skall det dock tilläggas att jag inte egentligen spenderat så mycket tid på själva festivalen.

Seglingen under torsdagen mättade först mina behov och stillade min besatthet något. Dock varade detta inte länge och redan dagen därpå var den tillbaka med förnyad styrka. Jag gick och lånade Alla sa vi skulle dö på bibliotket som handlar om tre personer i min ålder från norra Sverige som ger sig ut på en världsomsegling i en Albin Vega. Många av de bloggar och historier jag läst under de gågna veckorna har gjort mig ganska uppgiven eftersom dessa seglatser har byggt på en relativt stor resekassa och dyra segelbåtar. Besättningen på Vegan i boken däremot visade istället att det går att göra sin livs resa utan större tillgångar. Denna bok är nu litet av min Bibel och den roade mig mycket även om författaren stundtals gav sig in i stora generella filosofiska diskussioner som oftast kändes mer main-stream än insiktsfulla. Kanske är det för att jag själv vill se mig som relativt vidsynt och öppen.

I vilket fall som helst så har självklart läsningen gjort mig mer hoppfull att jag själv skulle kunna genomföra ett liknande företag om än inte fullt lika spartanskt då jag ser det som direkt onödigt. Boken har jag emellertid läst ut och leter febrilt för substitut. Förhoppningsvis kommer Ensam med havet som jag beställt från CDON med posten idag.

Äntligen!

Skapad av Johan Sandevärn fre, juli 23, 2010 08:58:24

Igår var det äntligen min tur att få segla. Hoppet höll först på att svika mig när pappa ringde och sade att det verkade blåsa för dåligt men vid 17 tiden gav vi oss iväg. Eftersom det blåste en sydvästlig vind fick vi först kryssa oss ut men det gick relativt bra och vi höll mellan 3 och 4 knop. Vi vände sedan mot Tärnö men fick här inte lika gynsamm vind och vände därför ganska snart tillbaka mot kusten. Nu gick det betydligt bättre och höll mellan 5 och 6 knop hela vägen tillbaka!

Som jag hade väntat på detta och hur underbart det var. Vi kommer nu försöka komma ut några kortare seglatser för att lära oss båten och segeln samt få bättre känsla för att segla. Jag upptäckte att knoparna inte satt kvar i muskelminnet sedan lumpen riktigt. Det var egentligen bara pålsteken som satt där så nu har jag inhandlat en repstump som jag kan öva på.

Efter att ha avslutat seglingen tänkte vi avsluta kvällen med kvällsmat i båten. Detta höll först på att gå i stöpet då paret i en otroligt sliten Albin Viggen som lagt till brevid oss tittade på någon estländsk actionfilm med så hög volym att det hördes över hela marinan. Dock så trippade de iväg för att grilla lagomt till det att vi skulle äta.

Nu längtar jag efter nästa seglats!

“Tröttmössa”

Skapad av Johan Sandevärn tor, juli 22, 2010 08:07:53

Europes spelning i Karlshamn igår var riktigt bra med en stabil blandning av nya och gamla låtar. Det var lekfullt och solo-riffen gjorde mig glad in i själen. Jag går på alldeles för få spelningar och konserter!

Nu är jag dock riktigt trött. Det blev sent igår och jag hade dessutom svårt att sova på grund av värmen och högljudda människor på gatan utanför. Ett alldeles tomt och tyst kontor gör inte det hela mycket bättre.

Jag ser fram emot kvällen. Det ser ut att bli fint väder idag och förhoppningsvis blir det äntligen dags för lite segling senare i eftermiddag. Som jag har längtat!

Pensionär-Johan

Skapad av Johan Sandevärn ons, juli 21, 2010 14:31:36

Med risk för att låta extremt bitter.

Men DET har börjat och t.o.m. långt innan DET invigs. Detta årliga event som gör det helt omöjligt för oss Karlshamnsbor att ta oss någonstans. Jag skriver självklart om Östersjöfestivalen. Festivalen invigs ikväll men redan nu är hela staden full med vad jag skulle vilja beskriva som White Thrash människor som dräller runt, vägrar flytta sig för något eller som gör vad som helst för att hitta en parkering så nära centrum som möjligt.

Jag har nu låst in cykeln i källaren för det kommer nu bli helt omöjligt att använda den fram till söndag p.g.a. all pöbel samt för den stora stöldrisk som festivalen ökar med stor marginal. Europe-konsterten ikväll och den vid det här laget traditionella ute-middagen med Rebecka blir nog de två höjdpunkter under festivalen jag nöjer mig med. Imorgon om vädret tillåter skall jag förhoppningsvis ut och segla med pappa!

Listan

Skapad av Johan Sandevärn tis, juli 20, 2010 08:48:34

Föräldrarna har äntligen hört av sig igen. De befinner sig nu hos sina grannar på deras sommarhus på Mulö och idag landar “Kajsa” i Karlshamn. Efter att ha gått flera dagar för motor fick de äntligen användning för seglen igår och nådde stundtals 6 knop, mycket snabbare kan den lilla båten inte prestera!

Igår kväll såg jag till min glädje att medborgarskolan kommer att annordna en kurs samt examination för “förarbevis” eller “skärgårdsskepparen” som det ibland kallas. Där till hittade jag på Sjöfartsverkets hemsida att VHF-certifikat inte är tidsbegränsat och jag behöver alltså inte ta om provet jag gjorde under min värnplikt.

Besatt som jag är för tillfället men också ambitiös har jag nu gjort upp en liten individuell cheklista för mina seglingsambitoner. Ambitionen är förståss också att bli med egen båt men den ambitionen eller drömmen är mer löpande.

Steg 1:

- Lära sig segla

- Förarbevis

- Sjölivräddningskurs √ (under värnplikten 2006)

- VHF-certifikat √ (under värnplikten 2006)

Steg 2:

- Kustskepparen

- Större seglingserfarenhet

Steg 3:

- Utsjöskepparen

- Större seglingserfarenhet

Slut på helgen

Skapad av Johan Sandevärn mån, juli 19, 2010 08:34:05

Så var då helgen slut och det har åter blivit dags för ännu en arbetsvecka. Denna veckan blir dock förhoppningsvis den sista ensamma veckan på kontoret under sommaren.

Helgen var trevlig. Dock blev det ingen segling för min del, men den som väntar på något gott. Jag har inte hört från föräldrarna ännu sedan jag var i Torhamn och lämnade lite mer prylar till dem. Under den föregående veckan har jag fått se tre gästhamnar i Småland och Blekinge utan att åka båt alls. Istället har jag fått nöja mig med att läsa om det.

I fredags satt vi på “Riverside” i Karlshamn, drack öl och åt mat och hade trevligt. I lördags hjälpte jag föräldrarna i Torhamn och tog det sedan lugnt hemma. Under gårdagen blev det ett första uppskjutet dopp i havet för i år, kallt men uppfriskande.

Nu skall jag fortsätta mina undersökningar och inväntar rapport från föräldrarna som borde vara påväg från Karlskrona idag.

Mönstra på

Skapad av Johan Sandevärn fre, juli 16, 2010 16:32:53

Nu är det äntligen helg. Det blir lätt ensamt och långtråkigt på kontoret nu när det bara är jag där. Dessutom vandrar tankarna fortfarande iväg till det stora blå.

Föräldrarna ringde nyligen. De ligger nu i Torhamn och inväntar regn och åskvädret som skall dra in över Blekinge imorgon. På kvällen skall jag åka bort och ligga över i “Kajsa” över natten för att sedan följa med någon distans. Synd att helgen är så kort!

Tyvärr har seglen inte kommit till så stor användning ännu då vindarna idag var för svaga. Förhoppningsvis kommer det blåsa lite bättre när jag mönstrar på!

Undertiden har jag börjat läsa igenom Stora boken om segling för att förhoppningsvis snappa upp endel teori som kan praktiseras. Kanske har jag denna gång hittat ett tidsfördriv som jag verkligen blir passionerad av.

“Livet är fullt av möjligheter Stig-Helmer”

Skapad av Johan Sandevärn fre, juli 16, 2010 10:20:32

Jag fick göra en utryckning igår kväll. Föräldrarna har tagit sig från Ekenäs till Kristianopel men eftersom det blåste motvind i Kalmarsund och kryssa är svårt så fick de gå en hel del med utombordare och bensin fanns inte att tillgå i Kristianopels gästhamn. Med andra ord fick jag köra bort med en fylld dunk i händelse att vinden skulle vara dålig idag.

Emellertid var jag inte ledsen över detta. Jag har aldrig varit i Kristianopel vilket visade sig vara hur mysigt som helst. Jag hämtade upp Rebecka i Karlskrona påvägen och vi satt en stund i solen ombord på “Kajsa” medan föräldrarna förberedde för kvällsvard.

Nu längtar jag ännu mer efter sjön och är nästan hypnotiserad av den. Varje segelbåt som guppar förbi resulterar i ett litet sting i mitt hjärta av djupaste avundsjuka. Igår tittade jag på Cantare-tjejernas video över deras Atlantseglats. Jag mådde nästan dåligt av uppgivenhet. Vad skulle jag inte göra för att uppleva samma sak. Kommer jag kunna uppleva något liknande?

Som Ole brukar säga: “Livet är fullt av möjligheter Stig-Helmer”. Jag skall lära mig segla, jag skall ta förarbevis. Vad allt bär därefter får vi se.

Ett faktum

Skapad av Johan Sandevärn tor, juli 15, 2010 16:41:59

Så är det nu ett faktum. Jag är totalt besatt på ett sätt som bara jag kan vara. Kan knappt vänta på nya inlägg i de två bloggar jag har börjat att följa. Där till har jag genom dessa bloggar hittat ytterligare en blogg skriven av två tjejer i min ålder som nyss varit ute i ett år. Jag är nu fullkomligt grön av avund på dessa två tjejer. Bloggen hittar ni här.

Jag har även köpt en ny bok, närmare bestämt Stora boken om segling som jag nu skall ta mig hjälp av för att lära mig lite grunder. Samtidigt är jag livrädd att detta är ännu ett av mina infall som är intensiva till en början men snabbt dör ut efter ett kort tag. För en gång skull skulle jag vilja verkligen brinna för ett intresse. Kan detta vara ett?

Föräldrarna har inte hört av sig ännu så jag antar att deras påbörjade seglats från Ekenäs mot Karlshamn går bra. Troligtvis hör de av sig ikväll.

“Ett steg i taget”

Skapad av Johan Sandevärn tor, juli 15, 2010 11:07:24

Igår kväll blev det en liten road-trip till Ekenäs söder om Kalmar för att lämna av föräldrarna som under de kommande dagarna skall segla hem “Kajsa”, en Maxi 68 från -79. Jag väntar nu tålmodigt på en lägesrapport från Kalmarsund.

Föräldrarnas båtköp har gjort mig en smula besatt. Jag har länge velat lära mig segla men inte riktigt tagit chansen. Nu kommer det finnas hur många chanser som helst vilket skall bli jätte roligt. Under hösten planerar jag försöka ta “förarbevis” som förhoppningsvis kan resultera i flera steg längre där efter.

Jag har börjat följa två intressanta bloggar av två olika par som skall segla över Atlanten. Detta har självklart resulterat i ännu en fix idé och fler drömmar att själv få göra samma sak.

Men “ett steg i taget” brukar det sägas och det första steget blir att lära sig segla och navigera.

STAX inte strax…

Skapad av Johan Sandevärn ons, juli 14, 2010 14:44:29

Jag sitter på kontoret och sammanställer information om lagar och regler för transporter i partnerländerna Danmark, Sverige, Tyskland, Litauen och Vitryssland. Tankarna vandrar dock iväg och titt som tätt ertappar jag mig själv med blicken fäst ut genom fönstret. Där ute i solen åker fritidsbåtar guppande fram och tillbaka på det glittrande vattnet. En röd och vitrandig vimpel fladdrar snärtande och måsarna seglar sakta fram i den friska vinden.

En stor segelbåt med tysk flagg skär plötsligt igenom sjön där utanför och längtan blir stor. Snart, snart, får jag också chansen att känna vinden i året, stänket från havet och kraften av fyllda segel som för farkosten framåt. Senare i eftermiddag bär det av mot Kalmar där mor och far skall hämta “Kajsa”.

Under tiden försöker jag för mitt inre skjuta undan denna längtan och undviker titta ut. Istället knattrar jag vidare på laptopen för att beskriva maxvikten för tågens axeltryck i Sverige.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>